Vi vill dela, dela med oss och delta

Här följer en intervju med Sofia Ulver, publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2015.

Sofia Ulver är ekonomie doktor, universitetslektor och konsumtionsforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Hennes övergripande forskningsintresse är sociokulturella trender och hur konsumenter och marknaden samspelar i dessa, samt mer specifikt hur status och identitet konstrueras i detta samspel. Sofia är också en flitigt anlitad talare i olika spännande sammanhang.

Vilka trender ser du när det gäller samhällsutveckling och konsumtion?

De viktigaste trenderna som jag brukar prata om handlar om autenticitet, nygrönhet och deltagarkultur. Autenticitet handlar om vår längtan efter det autentiska, det äkta, vi söker oss tillbaka till det nära och genuina. Hantverket har blivit allt mer viktigt i sammanhanget, det handgjorda har alltid en historia bakom, en berättelse som är hållbar, intressant och spännande och har en tydlig koppling till passion. Närhetsperspektivet innebär även småskalighet, vi söker oss bort från anonymitet och vill ha en personlig relation till vår konsumtion. ”Den nygröna” trenden handlar om att människor idag vurmar om det gröna, både inne i stadsmiljöer och utanför stadsgränsen. Det har blivit hög status igen att flytta till landet och en av de starkaste trenderna just nu är stadsodling, ett ”rurbant” liv som för in det lantliga i stadsmiljön. Ett exempel på det är villorna i Västra hamnen i Malmö där man har skapat en känsla av lantliv.

Vad menar du med deltagarkultur?

När det gäller deltagarkultur brukar jag prata i termer av att dela, dela med sig och delta. Trenden ”att dela” manifesterar sig i alla koncept kring collaborative comsumption (samskapande konsumtion). Begreppet collaborative consumption har växt fram via alla de sajter på internet där människor kan dela, låna, sälja och byta sina prylar med varandra. Det handlar om att dela snarare än att äga och på de olika marknadsplatserna är det ofta person till person som gäller, inga mellanhänder. Andra exempel på detta är klädbytarbutiker och bilpooler. De som vill tjäna pengar ska helt enkelt sluta producera saker och jobba med att skapa sådana koncept som hjälper konsumenten att organisera sin konsumtion. ”Att dela med sig” handlar om att konsumenten har blivit mer filantropisk. Företag som jobbar med CSR, restauranger där man kan betala för att någon fattig ska få äta där är typiska exempel på denna trend. Och den tredje dimensionen ”att delta” handlar om att dagens konsumenter vill vara med och forma erbjudandet som de själv ska köpa sedan.

Hur kan vi dra nytta av dessa trender? Vad behöver Helsingborgs stad som organisation tänka på?

Det finns mycket man kan göra som en kommunal aktör för att främja hållbar konsumtion och skapa attraktiva boendemiljöer som erbjuder både autenticitet, närhet och en rurban livsstil. Det handlar till exempel om att ta tillvara platsens egenskaper och driva utvecklingsarbete utifrån det. Det tar tid, och flera aktörer ska vara med för att få igång en sådan utveckling. När det gäller Helsingborg så har staden en kapitalstark image, så en möjlighet skulle kunna vara att satsa på saluhallar istället för köpcentrum. Helsingborg är även känd för sina estetiska miljöer och närhet till havet och Danmark. Detta skulle man kunna ta tillvara på genom att främja kreativt byggande på landsbygden. Det kräver dock en hög grad av involvering och samarbete med de lokala eldsjälarna.

Vilka utmaningar kommer alla svenska kommuner att stå inför under de närmaste åren?

En stor utmaning för alla kommuner i detta sammanhang är att hitta sätt för att förenkla för andra aktörer, små företag och individer när det gäller deltagande och medskapande av de tjänster som kommunal sektor levererar. En annan avgörande faktor för kommunernas attraktivitet ligger i att utveckla flexibilitet när det gäller att främja och stödja olika lokala initiativ. Eldsjälar är en viktig drivfaktor och de behöver stöd och hjälp och inte hinder i form av alla punkter och paragrafer. Offentligheten måste bli mer lyhörd, öppen och flexibel, det gäller att anpassa sig till dagens krav och inte utgå från bestämmelser från svunnen tid. Min uppmaning till kommunerna är – öppna upp för sociala innovatörer och stöd eldsjälar, det kommer att skapa en dynamik som gör platsen unik och attraktiv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *