På besök i Helsingborg år 2035 – en dag med miljöutbildning på Atmos

Under våren så lät vi en praktikant från Campus Helsingborg delta på en miljöutbildning på Atmos som handlade om hållbarhet och hur Helsingborg kan komma att se ut i framtiden. Detta är hans reflektioner:

Det börjar med att vi sätter oss framför en projektorduk och sätter på oss hörlurar. Vi får se en kort film som introducerar vad dagen ska handla om. En röst på bräkig helsingborgska guidar och sätter Jordens historia i perspektiv. Har vi människor, på hundrafemtio år, verkligen påverkat världen mer än vad dinosaurierna gjorde under hela sin existens på jorden?

Vi får se en ny film. Nu är det Peter Wahlbeck som med både humor och allvar berättar om varför just han känner att det här med miljö och samhällsansvar är viktigt både för var och en, och för oss alla.

Jag är på miljöutbildningen på Atmos, den utbildning som alla anställda i Helsingborgs stad behöver gå på. Fast, jag är det frivilliga undantaget i vår grupp. Tillsammans med anställda i barn- och fritid passar jag på att följa med, en praktikant vid stadens kommunikationsavdelning. Jag har valt att vara med på ett utbildningspass för att se hur utbildningen skulle kunna knyta an till Helsingborgs stads vision för 2035, en vision där just hållbarhet lyfts som viktigt i allt som staden ska göra. Sen är jag också intresserad av att se hur en miljöutbildning går till.

Filmen slutar och vi tar av oss hörlurarna. Klas Nyberg, pedagogen med bakgrund som högstadielärare som håller i utbildningen öppnar för en diskussion. Är det verkligen så illa som filmerna säger? Hur mår planeten egentligen? Hur kommer framtiden att se ut?

Men se! Inne i Atmos faciliteter har man tagit fram en tidsmaskin, med vilken man kan färdas in i framtiden! Vår grupp stiger in i vad som för den oinvigde verkar vara ett litet rum. Klas stänger dörren, och rätt vad det är börjar färgade lampor blinka i taket, och en kvinnlig speakerröst berättar om vår tidsresa, samtidigt som golvet börjar mullra och vibrera. Jag får lite känslan av att det är så här astronauterna som åkte till månen kände. En i vårt sällskap har svårt för tidsresande och öppnar dörren och stiger ut och försvinner i tidsrymden.

En stund senare är vi framme i framtiden. Vi stiger ut ur tidsmaskinen och ser förstummade på Klas som inte är en dag äldre än i 2012! Vår medresenär som hoppade av i farten är också på plats – skönt, jag var rädd för att hon hade gått förlorad i tidsströmmarna. Vi är i Helsingborg år 2035.

Eller snarare, vi är i ett rum som visar hur Helsingborg kan komma att se ut år 2035. Väggarna är tapetserade med ett panorama för hur staden kan se ut. Klas instruerar oss att vi kan koppla in våra hörlurar i uttag runt om i rummet för att höra framtidens medborgare berätta om hur det är att bo och leva i Helsingborg år 2035. Genom att ringa till telefonnummer runtom i rummet får framträdande personer som politiker, tjänstemän och idrottare ge sin bild av framtiden (man ringer alltså inte till personerna i framtiden – det skulle medföra alldeles för hög minutkostnad).

Utsikt över Norra Hamnen "år 2035"

På ett bord ligger en hög med dokument och broschyrer – de styrdokument som Helsingborgs stad använder för att ta oss fram till 2035. Klas leder en öppen diskussion om vad gruppen tycker om bilden av framtiden som både är optimistisk och kritisk. Vi är färdiga i detta rum. Klas öppnar en dold utgång ur framtiden som leder till nya rum och nya övningar. Jag säger till en av mina medbesökare att ta med sig sin kaffekopp ut – vi vill ju inte förändra framtiden! Fast såhär i efterhand, klart att vi vill och ska förändra framtiden, men kanske inte med en kaffekopp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *