Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

Kreativiteten och staden

Kreativitet är ett lika svårt som viktigt begrepp. Nära släkt med- och en viktig del i all utveckling, nytänkande och problemlösning. Det är också en naturlig del av ett långsiktigt visionsarbete. Så hur kan Helsingborgs stad arbeta för att Helsingborg ska bli en skapande stad? – Kanske ska vi inte snacka om att ”fostra, utveckla och förvalta” utan snarare ”utrusta och inte stå i vägen”, menade Alf Rehn när han intervjuades för Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2014.

Alf RehnAlf Rehn är professor i företagsekonomi på Åbo Akademi, och därtill internationellt aktiv författare, kolumnist, talare och rådgivare. Han jobbar med såväl innovationens filosofi som ledarskapets populärkultur, och är ett inbitet fan av Patsy Cline, Ethel Merman och kaffe. 

Hur kommer kreativiteten i Sverige att öka de närmsta 15 åren?

– Jag tror man skall vara försiktig med att prata om hur kreativitet ökar eller minskar, eftersom det får det att låta som om kreativitet var något likt råolja eller böcker, något man kan mäta i diskreta enheter. Frågan är också problematisk för att den utgår från ett antagande om att vi hela tiden bli ”kreativare”. Jag skulle hellre tala om hur kreativiteten förändras, möjligen förtätas. De närmsta 15 åren kommer vi åtminstone att se hur den oerhört snabba utvecklingen inom specifikt verktygen för kreativitet kommer att leda till allt mer experimenterande, och således även allt mer oberäknelig kreativitet. Vi kan förvänta oss allt uddare försök, och allt mer strävanden från etablerade aktörer att kontrollera och lagstifta kring kreativiteten och dess utövande – vi ser redan allt mer av detta.

Hur kommer samarbeten över traditionella gränser, som forskning, näringsliv, kultur och skola, att ske i framtiden? Vad kommer detta innebära, och hur borde kommunen förhålla sig till denna typ av samarbete?

– Jag tror det vore rätt naivt att tro att de traditionella gränserna försvinner någonstans. Människor har trots allt en förkärlek för att känna att de ”hör hemma” någonstans, och för att skilja mellan ”vi” och ”de”. Samtidigt så är det rätt tydligt att förändringstakten i en myckenhet av näringslivet kommer att ställa frågor om flexibilitet och förändringsvilja i andra sektorer. Forskningen och skolan kommer antagligen att förändras långsammast – traditioner är svåra att rå på, men kommunen kommer att tvingas bli mycket bättre på att argumentera för sin egen roll.

Finns det någon förändring till fördel för kreativitet som du hoppas på och tror kommer att ske inom de närmsta 15 åren inom ett av följande områden: Forskning, näringsliv, kultur eller skola?

– Jag skulle hoppas på följande:

  • En forskning som inte är bunden av vad vi (näringslivet, finansiärer, offentliga sektorn etc.) tycker är viktigt nu, utan som låter forskare ta risker och studera vad som blir viktigt om några år.
  • Ett näringsliv som är mindre upptaget av att vakta sin existerande position och sina kära best practices, utan som går med på att se även på utvecklingar som inte känns omedelbart bekväma för dem.
  • En kultur som fokuserar mera på att göra bra saker än att förklara varför man nog är bra och varför alla andra är dumma i huvudet.
  • En skola som både vågar utbilda och utrusta ungdomen – och som vågar ställa krav både på sig själv och på eleverna.

Vad är utmaningen som alla svenska kommuner kommer att stå inför, kopplat till att fostra, utveckla och förvalta kreativitet, under de närmsta tre åren?

– I en värld där allt fler börjar förstå hur man kan bygga upp system och processer snabbt och flexibelt, utrustad med föga mer än en dator och en internetanslutning, kommer utmaningen för alla byråkratier att vara hur man kan argumentera för sina systems tröghet. Allt fler börjar ifrågasätta att innovation och kreativitet behöver extremt tunga system som stöd, och kanske ska vi inte ens snacka om att ”fostra, utveckla och förvalta” utan snarare ”utrusta och stå inte i vägen”.

Vad ska vara uppfyllt för att du skulle beskriva en kommun som ett kreativt nav? Gäller samma villkor fem år framåt i tiden?

– Det finns inte ett sätt som en kommun kan vara kreativ, utan en uppsjö. Vissa är det för att de har en stark undergroundkultur, andra för att de har dynamiska företagare, återigen andra tack vare sin kulturella särprägel. Det viktigaste för en kommun är inte att söka hur andra är kreativa, utan att hitta sin egen kreativa kärna. Och detta förändras inte särskilt snabbt.

Vad är det största som skett fram till 2035?

– Det mest spännande tycker jag händer inom möjligheterna för folk att själva påverka sin stad och dess sätt att arbeta. För att skapa en skapande stad måste vi släppa idén om att det är statsledningen som skall kontrollera och förvalta, och istället bygga upp städer som är plattformar, system där samtliga i staden kan hitta sitt sätt att engagera sig på, där transparens och möjligheten att påverka är många gånger viktigare än stadsstyrelsens mötesschema. Vi måste ge staden ett lättanvänt gränssnitt, och öppna det som i dag är så väldigt slutet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of helsingborg2035.se. To do that, select the language you would like to translate into in the lost below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close