En skola för varje barn – en utbildning i visionens riktning

vastraramlosa18_original_foto_johanhermansson

Att skolan är helt avgörande i byggandet av ett demokratiskt samhälle är vi nog alla överens om. Följaktligen pågår en livlig och viktigt debatt om skolan både inom politiken, i media och hemma vid köksborden. Där läser vi bland annat om hur resultaten i PISA sjunker och att allt fler elever inte når gymnasiebehörighet. Så vart är svensk skola egentligen på väg?

Helsingborgs stads vision säger att vi har ”den bästa skolan för varje barn”. Men vad är en ”bra skola”? Är vi helt överens om det? Hur ser staden på skolutvecklingen?

I media kan vi läsa rubriker om sjunkande PISA-resultat och elevernas allt sämre resultat i skolan. Är det så illa som mediabilden ibland visar? Svaret är både ja och nej när vi tittar på resultaten.

– Vi ser olika utmaningar i både skolan och samhället. En del elever presterar allt bättre, vilket märks på att meritvärdena ökar. Samtidigt är det en allt större grupp som inte får gymnasiebehörighet, eftersom de inte har godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik, säger Christer Rasmusson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Det kan vi självklart inte acceptera och vi måste hitta nya vägar för att alla ska lyckas.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar hur barnen klarar skolan. Dessutom har barn som är födda i Sverige bättre förutsättningar än nyanlända som kommer i skolåldern och flickor har bättre resultat än pojkar.

– Klass, kön och etnicitet spelar roll. Dessa strukturella omständigheter måste vi arbeta för att komma åt, annars kommer segregationen att fortsätta öka i den svenska skolan och i skolan i Helsingborg, säger Hans Dahlqvist, verksamhetschef.

Men vem bestämmer egentligen i skolan?

För en utomstående är det kanske förvirrande, eftersom det verkar som om det är många inblandade i skolan. Regering och riksdag, Skolverket och Skolinspektionen, kommunen, ledningsgrupp och rektor. Vem är det som bestämmer egentligen?

– Hela skolans organisation måste utgå från eleverna. Inom Helsingborgs stad har vi en medveten organisationsstruktur som utgår just från eleverna. Beslut som är avgörande för att eleverna ska lyckas ska tas nära eleverna. Vi har förtydligat och omsatt skollagens intentioner om rektors viktiga roll genom en tydlig ansvars- och styrkedja, berättar Ing-Marie Rundwall.

Rektor har enligt lag många avgörande beslut i sin hand. Utbildningsdirektören beslutade om en ny styrmodell för tre år sedan som stödjer detta. Hon gläds idag åt cheferna i organisationen som tar ett stort ansvar och verkligen vill vara med och driva lärande på nytt sätt.

– Personalomsättningen bland förskolechefer och rektorer är låg, vilket jag tar som ett tecken på att vi skapat ett tydligt uppdrag med stora möjligheter för cheferna, säger Ing-Marie Rundwall.

Ledning och styrning i Helsingborgs stads skolor.

Det är med andra ord viktigt att varje förskolechef och rektor har stort eget mandat att driva sin verksamhet utifrån varje skolas unika förutsättningar. Var kommer då ledningsgruppen för Helsingborgs stads skolor in? Vad fyller den för funktion om rektor har ett så tydligt och eget ansvar?

Rektorer och förskolechefer är organiserade i fem olika verksamhetsområden som leds av en verksamhetschef. De fem verksamhetscheferna sitter i Helsingborgs stads ledningsgrupp. Utöver verksamhetscheferna ingår cheferna för utvecklingsavdelningen, avdelningen för verksamhetsstöd och drift, HR, Elevhälsan samt kommunikation och marknad.

Medan rektor tar beslut för ett par läsår framåt är det ledningsgruppen som tar de strategiska besluten, med en tidshorisont på fem till tio år framåt.

– Det är också vårt ansvar att skapa en hög lägstanivå på alla Helsingborgs stads skolor. Vi nöjer oss inte med att några separata enheter lyckas. Vi vill ha en likvärdig skola i Helsingborg, säger Ing-Marie Rundwall. Det innebär att vi i ledningsgruppen samtidigt ska se till både enheten och helheten.

Vad är då lösningen på skolans problem?

Ledningsgruppen har alltså ett övergripande ansvar, och möjlighet att påverka helheten. Hur ser ledningsgruppen på skoldebatten? Är den svenska skolan illa ute?

– Vi ser att skolan inte utvecklas på det sätt vi önskar. Vi har samma problem i hela Sverige och ingen har riktigt hittat bästa lösningen., säger Ing-Marie Rundwall.

Sedan en tid tillbaka har Helsingborgs stads skolor gått in i ett långsiktigt partnersamarbete med Ifous – skolbranschens eget forskningsinstitut. Det är ett sätt att vara med och påverka både debatten och forskningen. Men Helsingborgs stads skolor utgår från forskning och beprövad erfarenhet på många olika sätt. Till exempel har ledningsgruppen tagit del av Viviane Robinsons och Linda Bendiksons forskning kring vad som gör en rektor framgångsrik.

Johan Olsson Swanstein är utvecklingschef på skol- och fritidsförvaltningen. Han lyfter fram vikten av att kompetensutvecklingen sker samtidigt på alla nivåer i organisationen:

– Ledningen måste kunna arbeta med tydliga och samlade målbilder. Verksamheten kan sedan i sin tur bryta ned den till sin verklighet, vilket leder till att vi kan arbeta med i det som brukar kallas för ett ”elevcentrerat ledarskap”, säger han och fortsätter:

– Det tar sin utgångspunkt i just lärarnas och skolledarnas frågor och egen analys för på vilket sätt de stödjer och utmanar våra elever på bästa sätt. Som skolledare måste du vara engagerad i det du beställer för att kunna leda din förskola eller skola mot ett lärande där elevens lärande står i centrum.

– Då är det ju också logiskt att vi i ledningsgruppen måste vara en del av skolledarnas kompetensutvecklingsinsatser för att vi ska kunna jobba tillsammans mot samma mål, fyller Ing-Marie i.

Forskarna Robinson och Bendikson pratar mycket om just det elevcentrerade ledarskapet. Det är ett förhållningssätt som ledningsgruppen talar sig varm för.

– Det handlar om att vi som ledare i alla våra beslut ska ställa oss frågan ”hur kommer detta våra barn och elever till nytta?” Alltför många beslut i skolan gynnar de vuxna – men kanske inte alltid eleverna. Det är något vi kommer att jobba med framöver, säger Anette Lilja, rektor på Tycho Braheskolan.

Vi kan alltså vara överens om att rektorns roll är fundamental i skolutvecklingen. En rektors beslut och ledarskap påverkar direkt elevernas lärande. Helsingborg satsar mycket på att skolledare ska leda och styra från mitten. Och det är sedan ledningsgruppens uppgift att skapa förutsättningar för att skolledarna ska bli sitt bästa jag.

– Även en ledningsgrupp behöver påfyllnad för att kunna ge vidare, och därför åkte vi på ett forskarlett seminarium, säger Ing-Marie Rundwall. Att se hur andra gör i praktiken är en framgångsfaktor. Att se forskning omsatt i vardagen, hur den faktiskt påverkar elevers lärande är hoppfullt och ger oss styrka att driva igenom nödvändiga förändringar.

Ledarskapet är nyckeln till framgång.

Att ledarskapet är en viktig faktor för att skapa en tillåtande organisationskultur där de anställda vill och vågar utvecklas är en inställning som genomsyrar hela Helsingborg stad. Under de senaste åren har därför alla chefer i staden genomgått en utbildning ”Ledarskap Helsingborg” av just den anledningen.

– Tanken med satsningen är att få ett gemensamt språk runt ledarfrågorna. På så vis kan vi bättre ta varandra till hjälp när vi ställs inför utmaningar och även arbeta effektivare mot ett och samma mål, säger stadsdirektör Palle Lundberg.

– Och inom Helsingborgs stads skolor vill vi att varje chef ska lyckas. För när varje chef lyckas, ja då lyckas våra elever också, avrundar Ing-Marie Rundwall.

*** *** ***

Mer läsning:

Rektorn och styrkedjan, SOU 2015:22

Viviane Robinson; boken Elevnära skolledarskap

Vivane Robinson; The impact of leadership on student outcomes: Making sense of the evidence

Kort förklaring av vad PISA är

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *