Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

De som lyckas samarbeta kommer att lyckas bättre

Charlotta Mellander

För 13 år sedan genomförde Charlotta Mellander en undersökning där hon frågade ett antal IT-företag om hur de tänkte när devalde sina etableringsorter. Till hennes förvåning svarade 65 procent av företagsgrundarna att de valde att etablera sina företag där de bodde och trivdes. I samma veva kom Richard Floridas bok som pratade om koppling mellan ekonomisk tillväxt, stadsutveckling och livsstil.Sedan dess har hans teorier kring ”Den kreativa klassens framväxt” blivit bland de mest citerade inom stadsutveckling. Sedan 2007 har Charlotta arbetat nära Richard Florida kring frågor som handlar om städernas attraktivitet och ekonomisk tillväxt. Idag jobbar Charlotta halvtid vid Richard Floridas Prosperity Institute i Toronto. Hon är dessutom chef för den skandinaviska avknoppningen av det kanadensiska institutet.
Foto: Anna Hållams

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och visiting faculty vid Martin ProsperityInstitute, University of Toronto, där hon samarbetar med Professor Richard Florida. Charlotta forskar om regional utveckling, städer och kreativitet och gillar städer i alla former. Här följer en intervju med Charlotta, publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2015.

Vad ser du för trender idag som kommer att påverka stadsutvecklingen? Vilka utmaningar tror du att vi i Helsingborgs stad står inför?

Städer och kommuner tävlar redan idag om kompetensen, om de kreativa och innovativa individerna. Trenden som man ser är att människor flyttar till städer och jobben flyttar efter människor. Urbaniseringstrenden är stark och koncentrationen till städerna kommer inte att avta. I Sverige pratar man om tre storstadsregioner och Helsingborg är en så kallad mellanstor stad. Så en av utmaningarna för Helsingborg är att det inte är en stor stad helt enkelt. Men jämfört med många andra mellanstora städer så har Helsingborg en fördel i att den ligger nära Malmö och Köpenhamn. Det måste Helsingborg försöka dra nytta av. Helsingborgs framgång ligger i att se sig själv i ett större sammanhang, att dra nytta av sitt geografiska läge och att satsa på samarbeten som kopplar Helsingborg med Lund, Malmö och Köpenhamn. Jag skulle kunna jämföra det med att åka till London. Vad är det som gör London attraktivt?Det är ju blandningen av de olika kvarteren och områdena som tillsammans bidrar till stadens attraktivitet.

Er teori om hur tillväxt skapas handlar om tre T: Teknologi, Talang och Tolerans. Berätta lite mer om det.

Jag och Richard Florida menar att en plats behöver mer än traditionella strukturer för att nå framgång. Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat, men det räcker inte. En stads tillväxt är minst lika beroende av kreativa människor och att platsen i sig är attraktiv. En attraktiv plats erbjuder en attraktiv livsstil. Därför vill människor bo på sådana ställen. Det gäller att skapa en levande, öppen och tolerant stad där det händer saker, där olika sorters människor vistas och där det finns utrymme för nya möten. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla de tre T:na – Talang, Teknologi och Tolerans.

Vad menar ni med Tolerans och hur hänger det ihop med tillväxt?

Tolerans handlar om öppenhet för olikheter och inkludering. Att tolerans är viktig för ekonomisk tillväxt kan te sig överraskande, men många studier har visat att det i de mest kreativa miljöerna finns en öppenhet för olikheter och en villighet att lyssna. Där homosexuella, invandrare, artister och bohemer trivs frodas ofta kreativiteten. Deras behov och konsumtionsmönster kan både leda till nya idéer och tjänster. Det lockar i sin tur till sig fler välutbildade som idag helst väljer platser där det finns ett stort utbud av service, ett kultur- och nöjesliv, roliga människor, många mötesplatser men också en fin miljö. Det räcker alltså inte längre att erbjuda dem jobb och bra offentlig service. På det sättet får de mest kreativa kommunerna och regionerna den bästa ekonomiska tillväxten.

Gäller samma attraktionsrecept för alla städer/kommuner?

Alla kommuner ska jobba med plats och platsutveckling. Men varje kommun måste jobba utifrån sina egna förutsättningar. Därför har vi introducerat det fjärde T:et i vår teori: Territorial assets, det vill säga platsens egenskaper, styrkor och svagheter. För att ta reda på det måste kommunerna förstå sin plats och lyssna på sina invånare. Och med detta menar jag verkligen att ta reda på vad stadens invånare tycker och vill. Detta kräver ett stort arbete med att involvera invånarna i utvecklingsarbetet. Som kommun måste man skapa en plattform för att alla röster ska komma till tals. Det räcker inte att kolla av med sina vänner eller utgå från egna föreställningar om vad man tror att invånarna vill. Man måste bjuda in alla intressegrupper till diskussion. Men sedan krävs det också starka personer som kan driva igenom processerna. För att förändra platsen måste man känna platsen. Man kan inte bjuda in experter utifrån och tro att någon kan komma utifrån och berätta. Man måste titta på strukturerna i staden som har skapat den utveckling man ser idag. Att en stad har en stor andel invandrare till exempel betyder inte per automatik att det uppstår segregation mellan olika grupper. Om vi tar Toronto som exempel så är ca 50 procent av befolkningen där första generationens invandrare, men man pratar aldrig om invandringsproblem.

Du pratar om att attrahera välutbildade och kreativa människor, den kreativa klassen. Vilka är de?

I vår forskning definierar vi den kreativa klassen som individer som får betalt för att tänka. Vi pratar om yrkesgrupper som matematiker, programmerare, arkitekter, ingenjörer, läkare, lärare, kulturarbetare, jurister, chefer, jobb inom finanssektorn och många fler.

Ska vi bara satsa på dessa grupper?

Det gäller att jobba holistiskt, man ska tänka på att staden ska vara inkluderande för alla. En attraktiv stad kännetecknas av ett öppet klimat där alla grupper känner sig välkomna. Men man kan visst säga att man vill attrahera kunskapsintensiva grupper utan att vara elitistisk. Här gäller det återigen att tänka på stadens specifika egenskaper. Det är viktigt att titta på näringslivsstrukturen och utgå ifrån den i staden när man jobbar med denna fråga. Vilka näringar som är kunskapsintensiva och hur jobbar man vidare med att främja dem? Hur jobbar man med forskning och utveckling?

Vad behöver vi som organisation tänka på för att uppnå vår vision om den globala, pulserande, skapande, balanserade och gemensamma staden?

Som jag ser det ska Helsingborg satsa på regionala samarbeten, hitta och utveckla kopplingar mot Malmö/Lund/ Köpenhamn. Sedan är ett generellt råd till alla kommuner som vill växa och utvecklas samt attrahera de grupper som ingår i den kreativa klassen att skapa en plattform för dialog med invånarna kring platsen och dess utveckling. Att samarbeta med andra aktörer som näringslivet och fastighetsägarna i frågan samt att satsa på samarbeten över kommungränserna. Samarbete är nyckel till framgång, de som lyckas samarbeta kommer att lyckas bättre, oavsett vilken sektor det beror på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of helsingborg2035.se. To do that, select the language you would like to translate into in the lost below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close