Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

De ska göra Helsingborg tryggare

Volontär2

Knutpunkten, stadsparken och centrum sena helgkvällar. Det är platser där Helsingborgarna ibland känner sig otrygga. Nu vill staden öka tryggheten genom att se över vad som kan göras för att platserna ska upplevas som säkrare. Samtidigt gör vanliga invånare viktiga insatser på sin fritid.

Helsingborg har en del utmaningar när det gäller att öka tryggheten i staden. Enligt rapporten Kommuners Kvalitet i Korthet (KKiK) hamnar Helsingborg bland de sämsta 25 procenten av de kommuner som valt att delta i undersökningen. Men andra undersökningar nyanserar den bilden.

– Polisens egen trygghetsmätning visar positivare siffror. KKiK görs på hösten, samtidigt som bostadsinbrotten och medierapporteringen kring dessa brukar öka, och sådant kan spela in i resultatet, säger Lars Ohlsson, brottsförebyggande strateg på stadsledningsförvaltningen.

Han menar att staden genomfört flera lyckade insatser för att minska brottslighet och öka tryggheten.

– Till exempel har vi satt upp kameror och strålkastare kring Södra Kyrkogatan och Bruksgatan där det ligger mycket nattklubbar. Det har mer än halverat antalet brott där. Vårt mål är att minska stölder och våldsbrott med tio procent per år.

De största problemen när det gäller våldsbrott är kopplade till våld i hemmet och på allmänna platser. I sådana situationer är det polisen men också socialtjänsten som har huvudansvaret för tryggheten. Fotbollsrelaterat våld och medias bevakning av detta påverkar mycket. I sådana situationer är det polisen som har huvudansvaret för tryggheten. De senaste åren har polisen haft hjälp av vanliga invånare som vill göra en insats som volontärer. En av dem är Christer Ekendahl som till vardags jobbar med miljö- och säkerhetsarbete på Nobina.

– Jag hörde talas om polisvolontärer på jobbet och tänkte att det verkar spännande. Jag har själv en 15-årig dotter som säkert kommer börja vara ute på stan snart och då känns det viktigt för mig att göra en insats, säger han.

Som volontär hjälper Christer Ekendahl till exempel barn som tappat bort sina föräldrar på festivaler eller ungdomar som blivit för berusade under helgkvällar. Han håller ordning på hittegods och kan larma polisen direkt om det skulle hända något. Han och de andra volontärerna har också fått agera arga demonstranter när polisen övar med sina hästar.

– Det känns som att man gör en viktig grej. Vi är inte poliser men vi kan ändå hjälpa till. Vi kan också sprida bilden av polisen och vad de gör, för det är många som har fel uppfattning.

Niklas Rydh är volontärsamordnare i Helsingborg. Han menar att polisen har haft stor nytta av volontärerna.

– Vi drog i gång 2011 och numera ingår volontärverksamheten i vårt grundarbete. Det är en succé och vi är jättenöjda.

Idag finns det 80 utbildade volontärer i Helsingborg. Två av dem som gått den obligatoriska volontärutbildningen har gått vidare och utbildat sig till poliser.

– Vi ställer höga krav på våra volontärer. Dels ska man inte ha varit dömd för något brott och sedan måste de genomgå en utbildning innan de får börja, säger Niklas Rydh.

Hur upplever ni att tryggheten är i Helsingborg?

– Tittar man på statistiken så upplevs vissa platser som mer otrygga än andra, men det är inget som är särskilt allvarligt här i stan. Men vi kan alltid bli bättre och i det arbetet är både volontärerna och vårt samarbete med staden viktigt.

Och staden gör mycket för att öka tryggheten på olika sätt. En del sker på Stadsbyggnadsförvaltningen, där Moa Sundberg nyligen börjat göra en översyn över vad förvaltningen kan göra och vilka platser som behöver åtgärdas.

– Jag ska göra en handlingsplan för hur vi ska skapa ett tryggare Helsingborg. I nuläget håller jag på att bilda mig en uppfattning om vad som skulle behöva göras och vad som är möjligt, säger hon.

Hur gör du undersökningen?

– Jag håller på att samla in all information som redan finns på förvaltningarna om tryggheten i staden. Snart ska jag gå ut bredare och försöka nå Helsingborgarna. Var känner de sig otrygga? När jag har några platser som är utpekade som otrygga kommer jag att göra en mer kvalitativ analys av platsen och se hur man kan omforma den fysiska miljön för att påverka tryggheten. Jag ser också på speciella teman, till exempel gång- och cykeltunnlar, där jag cyklar omkring och tittar på platser som ofta upplevs som otrygga. Vad kan man göra där? Till slut kommer jag att samla allt och föreslå åtgärder.

Moa Sundberg är utbildad till urban designer. Det innebär att hon ser stadsrummet i ett helhetsperspektiv och har invånarnas behov i fokus.

De traditionella sätten att jobba med trygghet är till exempel att förbättra belysning och beskära buskage som hindrar insyn. Men idag finns även nya sätt att jobba.

– En global trend är temporära projekt som förändrar hur en specifik plats uppfattas. Om man testar nya saker på en plats kan man ta ut svängarna eftersom det är temporärt. Då kan man få människor att tänka på ett annat sätt om just den platsen.

Moa Sundberg poängterar även vikten av integration och kontakt mellan människor för att öka tryggheten.

– Om alla kände sina grannar skulle de känna sig mycket tryggare. Sociala hållbarhetsprojekt som de som pågår på till exempel Drottninghög är jättebra. Det är viktigt att det finns förutsättningar för människor att mötas, säger hon.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of helsingborg2035.se. To do that, select the language you would like to translate into in the lost below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close